Just nu så är Noah inne i en period då han är så mammig att det är jobbigt,
Jag kan inte ens gå på toa utan att han ska med.
Så lämningarna på förskolan är inte det lättaste.
Han skriker, ´jag försöker trösta honom, de andra barnen petar på Emma så hon skriker.
Jag får trösta henne & Noah samtidigt. Inte det lättaste.
När vi är hemma så är han som en igel på mig, vet inte vad jag ska göra.
Jag menar jag måste ju kunna vara med Emmsa utan att han blir ledsen.
Jag är med honom så fort P kommer hem då får han all min tid.
Nu måste jag sluta så jag kan mysa med honom medans Emma sover.
Usch vad jobbigt. Det är samma här hemma, förutom att Neo aldrig blir ledsen när vi ska till jobbet eller han ska till dagis. Och det är skönt!
SvaraRaderaMen är vi hemma så är han som ett plåster på mig hela tiden.
Det kanske är en fas de kommit i, och för Noah kanske det blir lite värre också eftersom han har Emma att "konkurera" med.
Kram!